Jag har försökt att knåpa ihop ett par låtar som känns bra så här i bör­jan av hösten.  Den ska fyl­las på med mer musik allt efter­som och jag blir jät­teglad om ni kom­mer med låttips.

Playlis­ten hit­tar ni på Spo­tify här.

Gårda­gen spender­ades i Härnösand på musik­festen Broöpp­n­ing! med ett par vän­ner. Det visade sig vara ett kanon­bra arrange­mang med skön stämn­ing och härliga män­niskor som var där för att se live­framträ­dan­den. Vi hann se och höra ett gäng artis­ter: Those Danc­ing Days, Tobias Fröberg, Peter Morén, Oskar Lin­nros, Maia Hira­sawa, Peter Bjorn And John och Famil­jen (samtliga länkar går till Spotify).

Den 26 decem­ber 2009 skrev jag att jag gärna skulle vilja gå på en kon­sert med Those Danc­ing Days, men jag trodde knap­past att det skulle ske det här året. Vilken lycka att det blev så. Oskar Lin­nros kon­sert var också en höj­dare igår. Jag har lyssnat väldigt inten­sivt på hans skiva under som­maren och det känns rik­tigt, rik­tigt bra att nu ha sett honom live.

Nu har jag blivit några kon­ser­tup­plevelser rikare och jag läg­ger till några klipp i min minnespåse som kan vara roliga att spara för framtida bruk.

En kort klipp från Moto Boys spel­ning som jag såg på Gatufesten. Det är inte världens bästa kval­ité på inspel­nin­gen, men det är roligt att ha en klipp som ett litet minne från den fan­tastiska konserten.

På lördag ska jag på Broöpp­n­ing, en dags musik­fest i Härnösand. Pla­nen är att se Oskar Lin­nros, Maia Hira­sawa och Those Danc­ing Days. Plus några till– det är ett digert pro­gram. Man kan säga att jag läng­tar till lördag som en galning.

Den första rik­tigt mol­niga dagen på semes­tern sit­ter jag inne vid datorn. Det resul­ter­ade i en ny Spo­ti­fylista som ni hit­tar här, för den som är intresserad.

Någon som har några heta musik­tips? Lämna gärna en kom­men­tar, för jag vill gärna fylla på den här lis­tan med fler låtar.



Kvällen har spender­ats på Stad­shuset här i Sundsvall, där den Nordiska kam­marensem­blen gav sin årliga vårkon­sert. Jag har aldrig tidi­gare beta­lat för att gå på en  kon­sert med klas­sisk musik och skulle inte ha fått för mig att besöka den här till­ställ­nin­gen om det inte var för gäs­tartis­ten de hade bju­dit in; Moto Boy.

Jag njöt av de klas­siska sty­ck­ena. Ännu mer njöt jag när Moto Boy äntrade sce­nen med sin otroligt vackra röst. Det är helt otroligt vilka fin klang han har i rösten på de höga ton­erna!  Bred­vid mig satt min gamla fran­skalärare och entu­si­astisk klap­pade hän­derna sam­tidigt som hon med ett stort leende sa att det är såå roligt att man mixar klas­sisk musik med mod­erna toner. Och jag kan inte annat än att hålla med henne.

Återi­gen var det en kon­sert där jag under vissa låtar satt och hade väldigt nära till gråten efter­som det var så för­baskat bra. Spegel­salen i Stad­shuset ska­par magiska stun­der bland tak­mål­ningar, kristal­lkro­nor och gul­dutsmy­ck­ade väg­gar när det kom­mer duk­tiga liveartis­ter till stan.  Pub­liken visade verk­li­gen sin upp­skat­tning med stående ova­tioner och bal­longerna som låg runt gol­vet tram­pades sön­der och lät som fyrverk­erier som smällde. Moto Boy verkade inte helt oberörd i slutet av kon­serten och det blev ett moment.

När jag cyk­lade hem efter kon­serten gjorde jag det med ett stort leende på läp­parna medan jag nyn­nade på låten Young Love ( ni hit­tar den och flera andra låtar på Spo­tify Moto Boy – Young love).

För ett tag sedan fick jag ett tips om denna cover. Och sådan här bra musik kan man inte behålla för sig själv.

Gov­er­nor Andy var det rik­tigt skönt gung i! Jag blev varm i både ikropp och själ av reg­gae­tak­terna som jag upplevde igår kväll. Idag är jag anin­gens sand­pap­prig i gom­men– men vad gör det så här på långfreda­gen när man ändå ska vara hemma hela dagen.

“Tona ner dig…våran reg­gae­pro­fil, tona ner dig, tona ner dig… ” Jag fort­sät­ter att gunga. Ni hit­tar mer musik med Gov­er­nor Andy på Spo­tify.

Låten Upris­ing går om och om och om igen på mitt konto på Spo­tify. Det verkar som att det inte finns någon gräns för hur mycket jag kan höra låten, så jag spelar den kon­stant just nu!

Muse– Upris­ing

I lördags var jag och lyssnade på Markus Krunegård på Aveny. Jag har sett honom tidi­gare och tyckte då att han var en bra liveartist. Den här gån­gen kän­des kon­serten ljum­men och hal­ven­gagerad på något sätt. Många som fanns i pub­liken var nog inte där främst för att se Krunegård, utan för att för­lusta sig. Och självk­lart smit­tar sådant av sig på den som står på scenen.

Förra gån­gen jag såg Krunegård spelade han på en utescen, nu var det inne i en lokal med dålig akustik. Det låter kanske kon­stigt att en lokal kan dra ner upplevelsen av en artist, men fak­tum är att plat­sen som artis­ten spelar på har en väldigt stor bety­delse. Det hand­lar inte bara om akustiken. Lokalen/platsen där kon­serten hålls ska förstärka känslan i musiken och skapa rätt sorts stämn­ing. Och det gjorde lokalen inte i lördags, tyvärr.

What’s next?

I fredags var jag och Annie på livekon­sert med Laleh. Vi lyck­ades få en plats på första raden och det tackar jag min lyck­liga stjärna för! Jag lyssnade väldigt mycket på Lalehs första skiva som kom 2005 och de två senaste skivorna har jag lyssnat lite spo­radiskt på nu och då. Låten Store­bror har alltid varit en favorit; jag gillar hennes knixar och knor­rar med rösten i den under­fundiga texten.

Laleh är väldigt spon­tan och ombytlig i sin musik-både på skiva och live. Hon leker med musiken och exper­i­menterar med sin röst och olika ljud. Låtarna fram­förs på sven­ska, engel­ska och ibland per­siska. Det jag inte har insett tidi­gare är att hon har humor och är väldigt charmig på sce­nen. Ni måste titta på videok­lip­pet här nedan­för med låten Indian som jag hit­tade på Youtube– det var pre­cis så hon var i fredags! Jag skrat­tade åt hennes skämt och hennes spon­tana fun­deringar, nyn­nande med i musiken och grät för att det var sådan känsla i det som hon fram­förde. Laleh är teatralisk på sce­nen och trots att hon var allde­les ensam på sce­nen blev det aldrig tråkigt. Både jag och Annie satt totalt fokuser­ade genom hela kon­serten och var inte med­vetna om någon annan är Laleh.

Låten Snö var kon­sertens abso­luta höjd­punkt och jag fick kon­trollera mig själv för att inte börja tokhulka där jag satt. Hela krop­pen fylldes med känslor som ville ut ut ut! Det var en magisk kon­sert och härmed är jag offi­ciellt föräl­skad i artis­ten Laleh.

Läs mer på ST.nu och dagbladet.se om konserten.

Jag skrat­tade högt då jag såg det här. Ung­dom­spen­sionär­erna. Från TV-serien För alla åldrar.

* Erik Has­sle
* Fibes, Oh Fibes!

Jag håller med dig Annie. Det här är en bra låt! Väldigt bra. Nu måste jag söka upp fler låtar med Brandi Carlile på Spo­tify och se om det finns fler guld­korn som jag inte hört.

Brandi Carlile– The Story

Så har då även jag säl­lat mig till skaran som gillar Takida. Deras nya album är bra. Jag trodde väl aldrig att jag skulle börja gilla sån här musik… Den här låten har spelats många gånger på hööög volym hemma i min lägen­het den senaste veckan!

Takida– Dead­lock

Oh yes, det är dags att lyssna igenom en ny efter­läng­tad skiva– Far med Regina Spek­tor. Återi­gen musik i nat­ten och det är helt jävla underbart.

Lyssna på Regina Spek­tors skiva på Spo­tify i sin hel­het här.

Regina Spek­tor– Laugh­ing With